Smedstorp skola samarbetar över gränserna  

2008-04-08

Smedstorp skola samarbetar över gränserna

2008-04-08

Annika Wiman, lärare på Smedstorp Skola, arbetar mycket med internationellt samarbete mellan skolor i Tomelilla Kommun och andra skolor i Europa. Hon har under tre veckor besökt skolor i två orter i Portugal och här får vi alla ta del av hennes reseberättelse:

Jag har länge arbetat med att utveckla de internationella kontakterna mellan förskolor och F-6-skolor i Tomelilla kommun och andra ute i Europa. I höstas sökte jag själv ett Comenius fortbildningsstipendium, som kallas Job-shadowing. Detta stipendium innebär att man på plats ska vara med i skol- och/eller förskoleverksamhet i ett annat europeiskt land.

Man får bidrag till resa och uppehälle och kan söka för maximum 6 veckor. Jag fick ett positivt besked strax före jul, och i februari bar det iväg till staden Caldas da Rainha, c:a 9 mil norr om Lissabon. Jag har god kunskap om detta vackra område och vi har flera skolor och förskolor, som har arbetat tillsammans med skolor och förskolor där i 3-åriga projekt. Jag hade sökt och fått bidrag för tre veckor, och jag var i ett större rektorsområde, där både stads- och byskolor och förskolor ingår. Den första veckan var jag på en förskola inne i Caldas med 4 avdelningar. Barnen är mellan 3 och 5 år och i varje grupp är det runt 23 barn. Barnen kommer vid niotiden på morgonen, har sedan lunch mellan tolv och halv två och slutar klockan halv fyra. På varje avdelning arbetar en lärare, som till sin hjälp har en assistent halva dagen bara. Trots många barn och lite personal blev jag imponerad av den ordning, som ändå rådde, en ordning, som alla barn var införstådda med. Detta innebar inte någon hård disciplin utan barnen förstod att inte alla kunde vara vid samma aktivitet på en gång. Personalen arbetade med stor spontanitet, värme och humor. Föräldrarna var också mycket involverade i arbetet, och de gjorde vissa skapande aktiviteter hemma med sina barn, t ex fantasifulla instrument till karnevalen i februari.

De andra två veckorna var jag i en by, som heter Casais da Serra. Byn ligger ett par mil söder om Caldas. Där finns både en förskola och en skola, och jag var med på bägge ställena. I skolan var det två klasser, en med barn från 6-8 år och en klass med barn från 8-10 år, där jag mest var. Den klassen hade bara 9 elever och en lärare. Det var mycket intressant att följa arbetet i klassen. Barnen arbetade med stor noggrannhet. Arbetsböcker och stenciler hastades inte igenom, och läraren gick grundligt igenom varje moment och såg till att barnen hade förstått.

När man har fått ett Job-shadowingstipendium, ska man också själv bidra med någonting och det gjorde jag genom att berätta om Sverige och om Tomelilla kommun. Jag hade med en del informationsmaterial från Tomelilla och de yngre barnen fick CD-skivor med svenska barnvisor. Jag hade med en bok från klass tre i Smedstorp, där mina elever i engelska har ritat och berättat om sig själva. De portugisiska barnen gjorde detsamma till mina elever. Detta blev mycket uppskattat och vårt samarbete och utbyte kommer att fortsätta. Just nu håller treorna i Smedstorp på att skriva och berätta mer om sin vardag, och detta ska snart skickas iväg till den portugisiska klassen.

Förskolan samarbetade mycket med skolan i Casais da Serra. Den ligger inom samma område och har 13 barn mellan 3 och 5 år. Liksom i Caldas är det en lärare, men assistenten var i gruppen på heltid. Samarbetet kunde bli en teaterföreställning för de små, gemensamma promenader i de vackra omgivningarna och många andra aktiviteter. Alla barn inom rektorsområdet börjar med engelska redan i förskolan, en idé, som jag tycker att vi ska prova här med. Det är en lärare, som har ansvar för alla grupper med förskolebarn och de får en timme engelska per vecka.

Jag lämnade de portugisiska kollegorna och barnen med saknad, men jag har med mig många goda idéer tillbaka. Jag kommer att ha fortsatt kontakt med dem och vi sa till varandra:
Até logo = Vi ses snart!

Text Annika Wiman
Foto Annika Wiman